Nya upptäckter

 Man kan ju inte hela tiden hålla på och slita och släpa. Man måste unna sig lite annat mellan varven. Som att gå om kring och bara titta! 

Jag trodde jag upptäckt allt, alla detaljer, alla gamla tapeter, färger och avtryck från förr. Men se, det finns mer att upptäcka och reflektera över.

Som sotluckan i rummet till exempel. Jag har väl aldrig tidigare funderat på vad som står där. Husqvarna No51 och genast ville jag ta reda på va det var för spis. Man återanvände mycket förr och det är inte säkert att luckan är original men den kan ge en fingervisning i alla fall.

Det är på den här platsen jag måste bestämma om en ny eldstad. Sotaren som har inspekterat skorstenarna gav mig alternativen öppen spis, kakelugn eller järnkamin. Eftersom det har stått något av detta tidigare behöver jag inte söka något tillstånd.

Spjället i skorsten ser ger inte någon direkt vägledning, i alla fall inte för mig.

Såhär ser Husqvarna No51 ut! När en tidigare ägare var på besök, berättade han att de hade en kamin med mycket utsmyckning, så det kan stämma att det varit något i den här stilen.

Ytterligare en liten pusselbit som föll på plats är den lilla bit turkosfärgad pärlspont som satt uppsatt på väggen i köket som regel under tree-texplattorna. Pärlsponten har bredden 140 mm inklusive fjäder, och det är ganska brett för att vara pärlspont. Det visar att pärlsponten är av äldre datum.

Några färgrester med precis samma turkosa färg som på pärlsponten hittade jag på den putsade innerväggen. Då ser jag både var pärlsponten suttit och att den troligen kom på plats och målades innan första lagret tapet. Väggen putsades troligen i samband med renoveringen år 1900.

Nytt golv verandan klart

 Till verandans golv kunde jag skrapa ihop precis så att det räckte! Det fanns tillräckligt med virke över från golvet i köket. Men det krävdes en del pusslande. Skarvarna måste ligga över en regel för att golvet inte ska svikta.

Även de bitar isolering jag sparat räckte att isolera med. Även om verandan i övrigt är oisolerad tycker jag det är bra att golvet är isolerat. Då behöver man inte tänka på det den dag man vill bygga innerväggar och isolera hela utrymmet.

Eftersom virket är ett hopplock var inte not och fjäder exakt avpassade för varandra och det var ett drygt arbete att slå ihop plankorna. Ett riktigt slitgöra! 

Det blev en hel del raster och en och annan svordom. Men skam den som ger sig. Till slut var hela golvet klart.

Innertaket lagat!

Innertaket i köket var murket under spånplattorna och masonitskivorna. Men förruttnelsen hade avstannat och virket var längre inte fuktigt! Men lagas måste det ju i alla fall. Och det blev så fint!

Om jag tittar på gamla lagningar som gjorts i taket i rummet ser jag att man bara lagat det som varit dåligt. Till lagningsvirke har man använt brädor med avvikande mått. Det var nog inte ovanligt att göra så. Man tog det brädor man hade. 

Så när det blev min tur att hitta lagningsvirke tog jag rester från det nylagda golvet. Perfekt!

Laga panel

Panelen på torpet tror jag är från renoveringen 1900. Den är i förvånansvärt bra skick men några locklister måste bytas. Nu kör jag efter devisen att bara byta det som absolut är nödvändigt. Dessutom behöver man inte dölja att saker och ting byts. Det visar bara vad huset varit med om.

Med en batteridriven fejnsåg hjälper H mig att såga bort det sämsta, det som är ruttet utom räddning. Därefter skarvar vi i med ny läkt som spikas fast med klippspik. När hela väggen är målad kommer man nog inte tänka på att det är bytt. 

Lupiner! Nåt att vara glad för?

 

Vilken gammal trädgård har inte ett antal mer eller mindre vilda lupiner. Lupiner är klassade som invasiva, men vad jag tycker om dem ändå!

Men det kan bli för mycket. Det har jag fått erfara på andra ställen. Man måste hålla efter dem. Men nu i slutet av juni är det så fint med deras blomspiror i vitt, rosa och violett.

Men jag är också glad för dagliljorna som alldeles var gömda under en gran. Men andra året efter att granen togs bort och jag dressat dem med ny jord blommar de så fint. Och de kommer på fler ställen har jag sett. 

Såpskurning

Jag har länge tvekat om vad jag vill göra med golven. Kanske måla eller fernissa, som på det gamla 1940-talsgolvet?

Men en klok instagramkompis sa att såpskurning aldrig kan bli fel eftersom man kan göra nästan vad som helst ovan på ett såpskurat golv. 

Sagt och gjort! Nu är köksgolvet skurat 5 gånger med linoljesåpa (2,5 dl såpa till 5 liter vatten). Med kallt brunnsvatten har jag först fuktat golvet, skurat ihärdigt med såpvattnet med extra såpa på borsten, sköljt med kallvatten och torkat upp med mopp.

Jag har använt samma såpvatten till alla fem skurningar och skurat ganska vilt åt alla håll. Inte alls brytt mig om det här med fiberriktningen.

Träet har rest sig lite i ådringarna och blivit strävare. Jag tycker det blir vackert! Med handen känns det men inte om man går barfota. Då känns golvet mjukt och lent att gå på.

Jag firade med att bära in några möbler i köket. Känns både roligt och viktigt att göra det både trivsamt och praktiskt eftersom jag är så mycket i torpet. Nu finns en fin plats att sitta och äta sin lunch på.

Trädfällning i midsommartid

Midsommar och det växer så frodigt. Hundkäx, midsommarblomster, smörblommor och humleblomster. 

Jag tar ner några av de mindre träden mellan stora björken och brunnen. Skulle tag bort några fler men de var så grova så det får anstå tills jag får mer ork. Men det som är borta är borta! Jag planerar att ta bort allt smått och alla granar så att de gamla björkarna kan få lite bättre utrymme. Jo, några videsnår vill jag behålla, inte minst för den biologiska mångfalden. Kanske det kommer upp något spännande när ljuset kommer ner till marken och näring frigörs efter fällning. En, hägg, olvon, hassel och rosenbuskarna kommer jag absolut att spara. Brakved och rönn kommer också att få finnas kvar i utkanten av tomten.