Det finns mycket information från historiska kartor, från husförhörslängder, folkräkningar och mantalslängder. Tyvärr har man i kyrkböckerna sällan skilt på de två olika Ryttarbacken som ligger granne med varandra. Och detta trots att de är avstyckningar från två olika stamfastigheter och tidvis hört till två olika hemman/byar historiskt.
För att skilja dessa åt har mitt torp namnet Norra Ryttarbacken, men i texten kallar jag det bara Ryttarbacken. Granngården heter i några källor Södra Ryttarbacken.
Ryttarbacken har varit ett jordtorp, vilket innebar att torpet arrenderades av en jordbrukare som gjorde dagsverken hos ägaren som betalning av arrendet. Under långa perioder har Ryttarbacken ägts och/eller lydit under Stadra Herrgård.
Per Jacobsson flyttar 1825 och efterträds vad jag kan se av Petter Ersson d.y. (f. 1794).
Häll Petter Andersson (f. 1806) är den som tar över som torpare på Ryttarbacken.
1860-talet kartäggs och ritas det som kommer att kallas Stadraboken. Den är ett handritat kartverk över alla torp som lyder under Stadra Herrgård. Dagens hus ligger på samma ställen som det hus som är utritat vid siffran 3. Det ligger också på kartan ett hus vid siffran 4. Det huset finns inte kvar men man kan fortfarande se delar av grunden från huset i terrängen.
Jag har lagt ovan karta från 1861 ovanpå en flygbild från 1960. Den nuvarande vägen till Ekebergstorp fanns inte 1861 men man ser vägen diagonalt på flygbilden, från övre högra hörnet ner till ett vägskäl som ligger en bit ner till vänster. Den lite kraftigare nyritade linjen är tomtgränsen såsom den ser ut idag (ungefär). På den gamla kartan från 1861 finns två öppningar från vägen i väster. Den södra av dem fanns kvar som en spång över diket så sent som på 1960 – 70 talet enligt en granne som vuxit upp närheten.
I samband med att vi tog bort den befintliga moderna dörren mellan kök och rum och öppningen gjordes större enligt de mått dörröppningen haft från början, hittades en tidning från år 1900. Teorin är att man satt igen dörren mellan kök och rum år 1900 i samband med att man byggt om torpet till 2-familjsbostad och sedan öppnat upp den igen någon gång efter 1915 men före 1942.
Ovan stämmer med att det tycks ha varit två entréer till torpet från 1900 och framåt. När vi rev den avlånga förstukvisten, den med två ingångar, hittade vi en planka med följande inskription ”G E K***berg Till Datum den 23/4 1900”. Jag har tyvärr inte kunnat lista ut vem denna K***berg är.
Vid Jordbruksräkningen 1944 är Knut Helge Andersson, senare Norebring (f. 1907) brukare av (Norra) Ryttarbacken. Det finns bara ett hushåll enligt blanketten som han fyllt i. Ryttarbacken består då av
Vid folkräkningen 1950 är Åke Andersson Norebring (bror till ovan Knut Helge) och Karl Edvin Vendt boende på Ryttarbacken.
1957: På ekonomiska kartan har torpet inget eget namn (namnet Ryttarbacken på kartan avser Södra Ryttarbacken). Det finns 1 bostadshus och 5 ekonomibyggnader. Bostadshus och bod söder om vägen till Ekebergstorp. Ytterligare en större byggnad (ladugård?) och en liten byggnad ligger också söder om samma väg. På båda sidor om vägen till Sandtorp (rivet torp) finns ytterligare en större och en mindre byggnad.
På flygfoto från 1960 ser man tydligt alla byggnader från ekonomiska kartan ovan. De stora cirklarna är enligt en person som är uppvuxen i granngården, kolbottnar. Det stämmer eftersom det idag är svart jord på åtminstone ett av dessa ställen.
Till vänster i bild, norr om vägen till Ekebergstorp, låg ett stall eller liknande enligt samma person. Det huset syns på flygbilden men är inte med på den ekonomiska kartan.
Någon gång på 1960-talet tas en flygbild i färg. Torpet har då fortfarande kvar sitt skiffertak och de två ytterdörrarna är öppna i den långa förstugan.
Ryttarbacken har varit ett jordtorp, vilket innebar att torpet arrenderades av en jordbrukare som gjorde dagsverken hos ägaren som betalning av arrendet. Under långa perioder har Ryttarbacken ägts och/eller lydit under Stadra Herrgård.
Tidigt 1800-tal
Göran Johansson skriver på Stadranejdens hemsida att både Norra och Södra Ryttarbacken är från 1812.
När jag har börjat forska om Ryttarbackens historia har jag utgått från den karta och de handlingar som avsett skattläggning av Finnå Bruk (Stadra) Recognitionsskog 1812. Där finns ett Ryttarbacken med, både på kartan och i texten med torparen Eric Ersson som brukare. På kartan nedan syns det tydligt att det är Södra Ryttarbacken som avses.
När jag har börjat forska om Ryttarbackens historia har jag utgått från den karta och de handlingar som avsett skattläggning av Finnå Bruk (Stadra) Recognitionsskog 1812. Där finns ett Ryttarbacken med, både på kartan och i texten med torparen Eric Ersson som brukare. På kartan nedan syns det tydligt att det är Södra Ryttarbacken som avses.
Enligt husförhörslängden bor torpare Petter Ersson (f. 1747) son till ovan Eric Ersson, på Södra Ryttarbacken sedan 1801 (ca). I hushållet finns också dagkarlen Per Jacobsson (f. 1776). Ryttarbacken kallas då Rytarbacken.
I mantalslängden 1813 (nedan) dyker det upp två Ryttarbacken. De båda torpen står angivna skilda från varandra i mantalslängdens uppräkning av torpen i Grexskog (Senare Greckskog). Det skulle kunna betyda att det är två olika torpställen. På den ena Ryttarbacken (Södra) bor fortfarande torpare Eric och Petter Ersson (far och son) och på den andra (Norra Ryttarbacken) torpare Petter (Per) Jacobsson (f. 1776) som tidigare varit dagkarl hos Petter Ersson.
I mantalslängden 1813 (nedan) dyker det upp två Ryttarbacken. De båda torpen står angivna skilda från varandra i mantalslängdens uppräkning av torpen i Grexskog (Senare Greckskog). Det skulle kunna betyda att det är två olika torpställen. På den ena Ryttarbacken (Södra) bor fortfarande torpare Eric och Petter Ersson (far och son) och på den andra (Norra Ryttarbacken) torpare Petter (Per) Jacobsson (f. 1776) som tidigare varit dagkarl hos Petter Ersson.
Per Jacobsson flyttar 1825 och efterträds vad jag kan se av Petter Ersson d.y. (f. 1794).
Under den här tiden går landsvägen mellan Nora och Grythyttan över gårdsplanen på Södra Ryttarbacken och alldeles intill Norra Ryttarbacken. Det sägs att namnet Ryttarbacken kommer från ett tillfälle då en ryttare föll av sin häst i den branta backen mellan Grecksdal (Backen) och Södra Ryttarbacken.
Mitten av 1800-talet
Under 1840-talet upphör Petter Ersson d.y. (f. 1794) vara torpare. Det stryks helt enkelt i Husförhörslängden. Det brukar betyda att brukaren är gammal och att någon annan tar över.Häll Petter Andersson (f. 1806) är den som tar över som torpare på Ryttarbacken.
Häll Petter Andersson dör redan 1846 av "nervfeber", bara 40 år gammal. Han lämnar efter sig hustrun Stina och 6 underåriga barn. På Ryttarbacken bor också två "tjenare" och en dagkarl med hustru och 5 barn.
Efter Häll Petter Anderssons död tar Anders Nilsson (f. 1808) över en kort period som torpare på Ryttarbacken, innan han flyttar till torpet Busbo. Efter honom kommer Carl Hinnersson (f. 1807) till Ryttarbacken som torpare. Med sig har han hustru, barn och "tjenare".
Vid nästa 10 års-period i husförhörslängden är Carl Hinnersson borta och jag hittar honom inte. Men det dyker i stället upp en Johan Maur. Andersson (f. 1825) som kommer flyttandes från Skärhyttan med sin hustru Karolina och 7 barn. Tyvärr dör de två yngsta barnen tätt efter varandra 1868. Karl Gustaf är bara 5 år när han dör av "bröstsjukdom" och minstingen Anders Julius har precis fyllt 1 år när han dör av scharlakansfeber. Sonen Edward dör senare, år 1875, men har hunnit bli 26 år. 1878 flyttar Johan Maur. med resten av familjen från Ryttarbacken.
Nya kartor och Laga Skifte
Jag har lagt ovan karta från 1861 ovanpå en flygbild från 1960. Den nuvarande vägen till Ekebergstorp fanns inte 1861 men man ser vägen diagonalt på flygbilden, från övre högra hörnet ner till ett vägskäl som ligger en bit ner till vänster. Den lite kraftigare nyritade linjen är tomtgränsen såsom den ser ut idag (ungefär). På den gamla kartan från 1861 finns två öppningar från vägen i väster. Den södra av dem fanns kvar som en spång över diket så sent som på 1960 – 70 talet enligt en granne som vuxit upp närheten.
1863 planeras Laga Skifte för Stadras ägor. Men det genomförs aldrig och Laga Skifte ställs in. I samma veva (1864 - 1867) tillkommer Häradseknomiska kartan. Den baseras ofta på just Laga Skiftes-handlingar. Det som förvirrar är att Norra Ryttarbackens hus på Häradsekonomiska kartan ligger längre väster ut och norr om nuvarande väg till Ekebergstorp. Men så sent som under 1970-talet fanns det ett gammalt stall eller liknande på just den platsen och det visar att Norra Ryttarbacken kan ha legat där.
Vad man också kan konstatera är att landsvägen nu fått en ny dragning och går på östra sidan av Ryttarbacke. Kanske tröttnade man på den branta backen upp mot Södra Ryttarbacken.
Fina fynd från sena 1800-talet
Under ett lager vackra tapeter hittar jag en tidning från 1886. Det är det äldsta daterade fyndet jag gjort.
1888 bildas Stadra AB och alla ägor övergår till aktiebolaget.
Om livet i Ryttarbacken berättar Herbert Carlsson såhär 1958: "På slutet av 1800-talet blev det ju bostadsbrist i trakten av Stadra, då skogen började få ett visst värde … Denna bostadsbrist föranledde de mest underliga skapelser i byggnadsverk. På två ställen byggdes rum med gemensam bakugn, tvärgående genom hela murstocken. Detta var vid Klingtorp och Norra stället vid Ryttarbacken. Vilket år dessa skapelser byggdes kan jag ej säga, de fanns långt före min tid, men timrade och med ordentliga dubbla fönster. Varje hus bestod av lägenheter om ett rum med kokspis och den ovannämnda bakugnen med en lucka i vardera lägenheten. Bakugnen var ju öppen i mitten och det enda som skilde ljudvågorna åt var en plåtlucka i ugnens vardera ändar. Dessa hus beboddes mot 1800-teletes slut många gånger av äldre par.
Då bakugnen skulle användas av ettdera hushållet, skulle ju den andra parten underrättas och var sämjan god, gick det bra och värmen kunde utnyttjas av båda hushållen utan något gnissel.
Denna bakugn blev nog i de flesta fall en källa till förargelse. Det berättades, särskilt från Ryttarbacken, att då den ena familjen hade främmande, så öppnade den andra familjen sin bakugnslucka för att noga kunna följa samtalets gång i den andra lägenheten. Detta beredde vissa svårigheter i övrigt, då det var en timmervägg mellan lägenheterna.”
1888 bildas Stadra AB och alla ägor övergår till aktiebolaget.
Om livet i Ryttarbacken berättar Herbert Carlsson såhär 1958: "På slutet av 1800-talet blev det ju bostadsbrist i trakten av Stadra, då skogen började få ett visst värde … Denna bostadsbrist föranledde de mest underliga skapelser i byggnadsverk. På två ställen byggdes rum med gemensam bakugn, tvärgående genom hela murstocken. Detta var vid Klingtorp och Norra stället vid Ryttarbacken. Vilket år dessa skapelser byggdes kan jag ej säga, de fanns långt före min tid, men timrade och med ordentliga dubbla fönster. Varje hus bestod av lägenheter om ett rum med kokspis och den ovannämnda bakugnen med en lucka i vardera lägenheten. Bakugnen var ju öppen i mitten och det enda som skilde ljudvågorna åt var en plåtlucka i ugnens vardera ändar. Dessa hus beboddes mot 1800-teletes slut många gånger av äldre par.
Då bakugnen skulle användas av ettdera hushållet, skulle ju den andra parten underrättas och var sämjan god, gick det bra och värmen kunde utnyttjas av båda hushållen utan något gnissel.
Denna bakugn blev nog i de flesta fall en källa till förargelse. Det berättades, särskilt från Ryttarbacken, att då den ena familjen hade främmande, så öppnade den andra familjen sin bakugnslucka för att noga kunna följa samtalets gång i den andra lägenheten. Detta beredde vissa svårigheter i övrigt, då det var en timmervägg mellan lägenheterna.”
I samband med att vi tog bort den befintliga moderna dörren mellan kök och rum och öppningen gjordes större enligt de mått dörröppningen haft från början, hittades en tidning från år 1900. Teorin är att man satt igen dörren mellan kök och rum år 1900 i samband med att man byggt om torpet till 2-familjsbostad och sedan öppnat upp den igen någon gång efter 1915 men före 1942.
Ovan stämmer med att det tycks ha varit två entréer till torpet från 1900 och framåt. När vi rev den avlånga förstukvisten, den med två ingångar, hittade vi en planka med följande inskription ”G E K***berg Till Datum den 23/4 1900”. Jag har tyvärr inte kunnat lista ut vem denna K***berg är.
I den blottade timmerväggen på utsidan kunde man se en äldre lägre och bredare ytterdörr till vänster, samt att ett fönster suttit där en av de senare ytterdörrarna tagits upp (till höger). Torpet hade alltså inte två ingångar från början.
Troligt är också att man satte in de befintliga fönstren och panelade huset vid den här renoveringen. På husets gavel finns gavelrösten och fönsterfoder på vindsfönster som bär stildrag från den så kallade schweizerstilen som förekom i slutet av 1800-talet.
Tidiga 1900-talet
1913 upphörde Stadra AB och familjen Carlson återinträder som privata ägare till Stadra.
Jag hittar en tidning från 1915 instycken vid karmen till dörrem mellan rum och kök. Tidningen har antaligen varit underlag för tapeter som satts upp då.
Någon gång under 1920-talet flyttar Johan Peter Petersson (f. 1851) i på Ryttarbacken tillsammans med hustrun Matilda men de bor bara på Ryttarbacken en kort tid. Matilda dör 1925 på Nora Sjukhus och Johan Peter slutar sina dagars 6 år senare, 1931.
Herbert Carlsson berättar 1958 om Johan Peter Petersson: "... boende i Norra gården i Ryttarbacken kallades i allmänhet för Jan Petter i Ryttarbacken för att skilja honom från Jan Petter i Björnåsen".
1924 äger en vägförrättning rum och vägen mot Ekebergstorp planeras tvärs över Ryttarbackens marker.
Jag hittar en tidning från 1915 instycken vid karmen till dörrem mellan rum och kök. Tidningen har antaligen varit underlag för tapeter som satts upp då.
Någon gång under 1920-talet flyttar Johan Peter Petersson (f. 1851) i på Ryttarbacken tillsammans med hustrun Matilda men de bor bara på Ryttarbacken en kort tid. Matilda dör 1925 på Nora Sjukhus och Johan Peter slutar sina dagars 6 år senare, 1931.
Herbert Carlsson berättar 1958 om Johan Peter Petersson: "... boende i Norra gården i Ryttarbacken kallades i allmänhet för Jan Petter i Ryttarbacken för att skilja honom från Jan Petter i Björnåsen".
1924 äger en vägförrättning rum och vägen mot Ekebergstorp planeras tvärs över Ryttarbackens marker.
Mitten av 1900-talet
I december 1940 flyttar bröderna Stig Sigurd (f 1915), Åke Holger (f. 1917), Knut Helge (f. 1907) Andersson (Norebring) in på Ryttarbacken. 1944 flyttar hushållerskan Alva Margareta Gustafsson in med sin son Bengt Gunnar. När Knut Helge Norebring flyttar ut från Ryttarbacken verkar han ta hushållerska och hennes son med sig för de flyttar ut samma datum och år.
Under resten av 1940-talet flyttar det in och ut flera ogifta män. Troligt är att det får bostad på Ryttarbacken under perioder när de arbetar i skogen för Domänverkets räkning.
Ryttarbacken byggs om under 1942. I rummet finns en påskrift ”Fridolf Lundberg Västra Höjden, Rockesholm Den 8 sept. 1942” och man kan gissa att det är han som gör moderniseringarna. I församlingsboken står det att Fridolf Lundberg är byggnadssnickare så det stämmer.
Under resten av 1940-talet flyttar det in och ut flera ogifta män. Troligt är att det får bostad på Ryttarbacken under perioder när de arbetar i skogen för Domänverkets räkning.
Ryttarbacken byggs om under 1942. I rummet finns en påskrift ”Fridolf Lundberg Västra Höjden, Rockesholm Den 8 sept. 1942” och man kan gissa att det är han som gör moderniseringarna. I församlingsboken står det att Fridolf Lundberg är byggnadssnickare så det stämmer.
På undersidan av en golvplanka i köket står det: "Karl Johan Sundkvist Bäckhem och Fridolf Lundberg Västra Höjden. Rep. av villan sen 16/9 1942”. Lite kul att de kallar torpet för "villan"! 1942 bor de tre bröderna Norebring på Ryttarbacken. Att det skedde en ombyggnation 1942 visar också plaketten som är uppsatt på husets gavel.
Vid Jordbruksräkningen 1944 är Knut Helge Andersson, senare Norebring (f. 1907) brukare av (Norra) Ryttarbacken. Det finns bara ett hushåll enligt blanketten som han fyllt i. Ryttarbacken består då av
8 600 m2 åker, 500 m2 trädgård, 10 400 m2 slåtteräng, 28 100 m2 skog, tillsammans 48 000 m2 mark. Som ägare står Sveaskog (Stadra kronopark).
Vid folkräkningen 1950 är Åke Andersson Norebring (bror till ovan Knut Helge) och Karl Edvin Vendt boende på Ryttarbacken.
1957: På ekonomiska kartan har torpet inget eget namn (namnet Ryttarbacken på kartan avser Södra Ryttarbacken). Det finns 1 bostadshus och 5 ekonomibyggnader. Bostadshus och bod söder om vägen till Ekebergstorp. Ytterligare en större byggnad (ladugård?) och en liten byggnad ligger också söder om samma väg. På båda sidor om vägen till Sandtorp (rivet torp) finns ytterligare en större och en mindre byggnad.
På flygfoto från 1960 ser man tydligt alla byggnader från ekonomiska kartan ovan. De stora cirklarna är enligt en person som är uppvuxen i granngården, kolbottnar. Det stämmer eftersom det idag är svart jord på åtminstone ett av dessa ställen.
Till vänster i bild, norr om vägen till Ekebergstorp, låg ett stall eller liknande enligt samma person. Det huset syns på flygbilden men är inte med på den ekonomiska kartan.
Någon gång på 1960-talet tas en flygbild i färg. Torpet har då fortfarande kvar sitt skiffertak och de två ytterdörrarna är öppna i den långa förstugan.
Sena 1900-talet
På flygfoto 1975 är det ganska ung skog runt torpet. Man ser inga andra byggnader än hus och bod.
På ekonomiska kartan från 1987 har torpet inget eget namn men ingår i Skärhyttan 3:1. Torpets namn har helt försvunnit ur rullorna och torpet har blivit anonymt. Pratar man nu om Ryttarbacken menar man Södra Ryttarbacken. Torpet består då av ett bostadshus och en ekonomibyggnad (bod).
1997 styckar Sveaskog av tomten från Skärhyttan och torpet säljs som sommarstuga och 2020 blir jag ägare till torpet. Jag ansöker hos Lantmäteriet att torpet ska få tillbaka sitt namn Norra Ryttarbacken och efter att de gjort vissa efterforskningar (Lantmäteriet lämnar inget åt slumpen!) så får torpet tillbaka sitt namn!
På ekonomiska kartan från 1987 har torpet inget eget namn men ingår i Skärhyttan 3:1. Torpets namn har helt försvunnit ur rullorna och torpet har blivit anonymt. Pratar man nu om Ryttarbacken menar man Södra Ryttarbacken. Torpet består då av ett bostadshus och en ekonomibyggnad (bod).
1997 styckar Sveaskog av tomten från Skärhyttan och torpet säljs som sommarstuga och 2020 blir jag ägare till torpet. Jag ansöker hos Lantmäteriet att torpet ska få tillbaka sitt namn Norra Ryttarbacken och efter att de gjort vissa efterforskningar (Lantmäteriet lämnar inget åt slumpen!) så får torpet tillbaka sitt namn!
Såhär såg Ryttarbacken ut när jag tog över torpet och jag är så glad att det är mitt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar