Tomt och trädgård

Historik 

Torpet anses vara byggt 1812 men har troligen flyttats till nuvarande plats på 1860-talet. På Häradsekonomiska kartan från 1864 är Norra Ryttarbacken utsatt på västra sidan av gamla landsvägen mellan Södra och Norra Ryttarbacken, men på Generalstabskartan från 1889 är husen placerade på östra sidan om samma landsväg, det vill säga på samma plats som idag.

Häradsekonomiska kartan 1864

På Häradsekonomiska kartan är Norra Ryttarbacken karterad som Jtp, dvs jordtorp. Jordtorp är en mindre jordbrukslägenhet där brukaren betalade arrende genom dagsverksarbete. Det bör betyda att Norra Ryttarbacken hade någon form av odlad mark som hörde till torpet vilket framgår av Häradsekonomiska kartan. På denna karta är två byggnader utsatta markerade med rött (otydlig vilken typ av byggnader) och de är omgivna av lövskog på hårdvallsäng (enligt teckenbeskrivningen för kartan). Flera små, oregelbundna områden är karterade som åker, fler och större på östra sidan om vägen mot Södra Ryttarbacken. Hårdvallsängen sträcker sig hela vägen ner till sjön Grecken. Väster om husen ligger dock barrskogen nära. Vägen som passerar både Södra och Norra Ryttarbacken är karterad som ”sämre körväg”.

Stadraboken 1861

På den handritade kartan från 1861 (Stadraboken) är ett av husen på kartan placerade där torpet står idag (vid nr 3). Det finns ytterligare 3 byggnader utsatta på kartan.
På kartan finns områden karterade med avvikande färg som skulle kunna vara någon form av odlad mark. De är numrerade med 1 och 2 och är på ca 3 300 m2 tillsammans.  Väster om huset, finns ett avgränsat område (nr 3) som skulle kunna vara gårdstun/trädgård. Det är på ca 1 500 m2. Runt hus och förmodade åkertegar finns mark karterad med lövskogssymboler nr 4 och 5 på tillsammans ca 22 000 m2. Det finns ytterligare en bit mark (nr 6) karterad på samma vis på ca 10 000 m2. Tillsammans är den karterade marken ca 37 000 m2. Utanför dessa finns skogsmark, slåttermark och Galltorps Hage.
Den väg som idag går i öst-västlig riktning från nuvarande landsväg till Ekebergstorp finns inte på denna karta. Däremot finns en öppning ritad utmed gamla landsvägen mot Södra Ryttarbacken som jag tolkar som en grindöppning. Det finns även en liknande öppning rakt framför bostadshuset mot samma väg.

Generalstabskartan 1889

Generalstabskartan från 1889 ger mycket sämre information om miljön runt torpet men visar ändå att det är lövskog närmast husen.

Ny väg till Ekebergstorp

Vid en vägförrättning 1929 fattas beslut om att dra en ny väg från nuvarande landsväg 244 till Ekebergstorp. Men det är först på Generalstabskartan från 1943 som vägen har fått en ny sträckning tvärs över Ryttarbackenens gamla tomtmark. 

Jordbruksräkning

I jordbruksräkningen 1944 är Knut Helge Andersson (senare Norebring) brukare. Fastigheten anges som lägenhet och sambrukas inte med någon annan fastighet. Antalet hushåll är angivet som 1 st. Skogsmark anges till 28 100 m2, slåtteräng 10 900 m2, åkermark 8 600 m2, tomt och trädgård 500 m2. Det betyder att ca 20 000 m2 är öppen jordbruksmark inklusive trädgård. All mark är ca 48 000 m2 tillsammans.

Ekonomiska kartan

I mitten av 50-talet verkar allt vara nerlagt och Ryttarbacken anges som ödetorp när underlag för ekonomiska kartan arbetas fram av Lantmäteriet.

Ekonomiska kartan 1955, som baseras på flygfoton, visar endast att vegetationen närmast torpet är någorlunda gles, men ingen tomt- eller åkermark är karterad. På kartan finns 5 st ekonomibyggnader utsatta. Endast en boden närmast bostadshuset är kvar idag.

Flygbild från 1960-talet

Flygbilden visar bostadshus och bod. Växtligheten runt huset tycks bestå av högt gräs, buskar och sly. Endast några enstaka träd är stora. Det är svårt att se om det funnits någon ansad eller skött trädgård. Man ser inga fruktträd eller trädgårdsland. På den gamla åkern, som är parkering på bilden, syns en stor svart cirklel som är rester efter en kolmila, en kolbotten. Längst bort skymtar en hög med stenar som kan vara en av de odlingsrösen som finns kvar än idag.

En gångväg med spång över diket går från boden till parkeringen. Den gångväg och spång som fanns 2020 och som låg närmare bostadshuset syns inte på denna bild. Ytterligare en gångväg eller stig går från boden ut mot vägkorsningen mot Södra Ryttarbacken. 

Tomten idag

Tomten är på ca 3 600 m2 och gränsar i norr av Ekebergstorpsvägen och i väster av vägen till Södra Ryttarbacken. Infarten till tomten från Ekebergstorpsvägen leder in till ett ganska stort och plant område med ett stort odlingsröse i söder. Området och det grävda diket mot huset följer i princip konturerna på kartan från 1861. De övriga områdena som är inritade 1861 är svårare att urskilja. Det finns flera stensträngar och rösen på tomten som kan ha varit gårdstun/trädgård 1861 (nr 3), men det är svårt att se konturerna. Däremot kan en rad stenar ut mot Ekebergstorpsvägen vara rester av grunden till ett av de övriga husen som är utsatta på kartan från 1861. 

Marken är bitvis mycket sank och gångarna mellan hus, bod och infart är något upphöjda och på något ställe kantade med sten, framför allt mot boden. Det har troligen varit stenkant på gången mellan hus och uppfart, men det försvann tyvärr i samband med att marken runt torpet planades ut av grävskopa 2021.

Ann-Britt Eriksson, uppvuxen på Södra Ryttarbacken, minns att det fanns rabatter utmed husets framsida och väster om parkeringen på 1950 - 1960-talet

Inventering nuvarande växtlighet 2020 - 2023

Det finns trädgårdsväxter på tomten men det är svårt att avgöra om de är planterade under de senare år då Ryttarbacken varit sommartorp eller om de kan ha funnits redan på tidiga 1900-talet. De perenna växter som finns är bergenia, daglilja, pion, gemsrot, akleja, lupin, myskmalva och borstnejlika. Det kom också upp ett skott 2021 som såg ut som krollilja, men det är nu försvunnet. 2022 hittade jag troliga parksmultron på parkeringen. Utmed huset växer kirskål.

På våren 2023 kom det upp pingstliljor på spridda platser liknande sorten ´Recurvus`. Vid hörnet på huset där jag planterat en syren, kom dubbel pingstlilja (´Flore Pleno`) upp. Utmed vägen till Ekebergstorp syntes en rugge av någon typ av lökväxt. Jag tog bort sly och la gödslad jord ovanpå ruggen i hopp om att den kommande år ska växa till sig och avslöja vad det är.

Det finns stora ruggar parkslide men det lär vara planterat av den familj som köpte torpet 2002. Det finns också späda rosplantor väster om grunden till det hus som funnits i hörnet vid infarten. Rosblommorna är mörkrosa, små och får ibland några dubbla kronblad. Det finns inga rester av några fruktträd men det lär ha funnits gula hallon.

Det finns en, hassel, hägg, rönn, brakved och olvon. Träden består främst av björk och gråal. 

De spår av planteringar jag hittat är:

• Mellan trapporna på gamla förstugan. Kantat med skifferplattor. Borstnejlika. Rabatten borttagen ism att gamla förstugan revs 2019.
• Utmed husets köksgavel. Ingen direkt rabatt men här växte gemsrot.
• I vinkel mot huset utmed ”gräsmattans” norra kant. Kantat med skifferplattor. Daglilja, myskmalva, ev krollilja.
• Höger om infarten mellan parkeringen och huset. Pingstlilja, gullviva, akleja, daglilja. 
• Ute vid vägen, hörnet mot parkeringen. Bergenia och pion.
• Utanför rester av grunden gamla huset utmed vägen. Rosor och rugge av någon lökväxt.

****

Växter i trakten historiskt sett

I ”Nora Bergslag vid 1784 års slut” av Eric Bergenskjöld finns spännande information om både vilda och odlade växter. Vad gäller åkerbruket skrivs att ”ingen ständig åker att göra räkning på, utan jorden beredes att bära gräs till … av dragare. Således är hushållningen så, att så snart vallen icke vill bära gräs, upplöjdes den, och i tvenne år besås med havre, tredje året gödes den ganska väl och besås med råg och däruppe igenlägges.” Man odlade alltså (vit)havre, råg, vårråg och ibland korn på den hårdvallsäng som inte längre var bördig nog för vallodling. Man odlade ”Ganska lite ärter” men också lin. Dock ingen hampa. Man testade att så klöver till hö men det lyckades inte. Jorden beskrivs som kall och det var brist på diken.

Vad gäller trädgårdar skrivs att ”inga att göra räkning uppå”. Äpplen finns dock, och på Kåfalla fanns ”de allra vackraste astrakaner”. Prostgården hade äggplommon (allmänt gulplommon?? ATT KOLLA). Körsbär eller päron ”vill icke till” med undantag av Kristinelund som har päron. I alla trädgårdar finns rikligt med vin- och krusbär och i Knutsberg en vacker allé av kastanjer."

Kålrötter köps helst eftersom de är svåra att odla. Däremot har det blivit vanligt med potatis som finns vid varje gård, torp och backstuga. Humlegårdar är sällsynta och rovor blir lätt svampiga och är därmed något man helst köper.

Till prydnad odlas allehanda rosor och syrener. Smörboll tycks vara något speciellt och nämns särskilt.
Ängarna är små och lätt räknade eftersom de bereds till hårdvallsäng.
Vilda bär som skördas är smultron, lingon, blåbär, odon (kallas för hundbär), stenbär (kallas för jungfrubär). Nypon och berberis finns här och där samt hägg och rönnbär. Hassel nämns men avkastningen på nötter är dålig.

Gran och björk är vanligast, men det finns också tall, asp, lönn och ask. Al är vanlig liksom vide. Try och brakved nämns och den då nyligen inplanterade korgpilen.

Sammanfattning växter nämna i Bergenskjöld
(Inom parentes inte så vanligt)
Odling på åker: havre, råg, (korn)
Äng sparsamt mest hårdvallsäng
Odlade frukt och bär: Äpplen, äggplommon, (päron), vinbär, krusbär 
Odlade rotsaker: Potatis, (kålrot), (rovor).
Övrig odlat: (Humle), korgpil
Prydnadsväxter: Allehanda rosor, syrener, smörbollar
Vilda ätliga bär: Blåbär, lingon, odon, stenbär, nypon, rönn, hägg, berberis
Träd: Gran, björk, tall, al, ask, lönn, rönn
Buskar: Brakved, odon, hägg, hassel, berberis
 
I boken ”Bärgsmanslif i början av 1800-talet” av Erik Bore finns inga beskrivningar av jordbruk, odlingar eller natur.

"Trädgårdsbok för allmogen" av Olof Eneroth 1867

I den här fina lilla boken står ett antal ettåriga sommarblommor uppradade:

Aster, Blåklint, Dagsköna (Konvolvler dvs vinda, ex återvinda), Eternell, Luktärter, Lupiner, Nemophila (Prins Gustafs Öga), Riddarsporre, Reseda, Ringblomma, Sammetsrosor (Tagetes), Stjusmorsblommor (Styvmorsvioler), Sommarlevkojer, Wallmo

Som fleråriga blomsterväxter nämns:

Pionbuske, Diecentra eller Blomsterlyra (Löjtnantshjärta), Tusensköna.

Som tvåårig växt nämns:

Stockrosen

Nedteckningar från 1800-talet (Stadranejden 1958 - 1960)

Om Sundsvall berättas att de odlade potatis och ”något gräs” som inhägnades av dålig gärdesgård. 
En gärdesgård gick från Grindtorpet till Klingtorp och vidare till Koppartorp. Mellan Klingtorp och Koppartorp finns än i dag en stengärdesgård.

Kor, hästar och får släpptes att beta i skogen april - september så långt in som till 1940-talet. Inägorna var stängslade med gärdesgårdar. Ibland kunde betande djur släppas in på inägorna efter att allt skördats och ängarna slagits. Höstrågen behövde då inhägnas separat av temporära inhägnader.

Inventering växter ödetorp i Stadranejden (Göran Johansson 2004?) från Stadranejdens hemsida.

Vilda växter: Mandelblomma, gullviva, ögonpyrola, pyramidsuga, blåsippa, nattviol.
Buskar och träd: Lönn, lind, tibast, hassel, oxel, ek, ask, lärk, klibbal, nypon, try
Trädgårdsväxter: Häckspirea, rönnspirea, syren, aplar, 2 rosarter, humle, svarta vinbär, vinbär, krusbär, rabarber, kirskål, pingstlilja, praktlysing, akleja

Växter jag själv hittat i Stadranejden

Trädgårdsväxter: Brandlilja, stormhatt, spansk körvel, randgräs, såpnejlika, vårtörel, gulsporre, krollilja
Buskar och träd: Ask, ek, oxel, lind, häckspirea, vidjekornell, häggmispel, syren, humle, ros (Lemtjärnsfallet), ros (Grindtorpet), vinbär, sibirisk ärtbuske