Trädgårdsstolar dagens fynd!

De här stolarna var ett riktigt containerfynd! Alldeles säker utom räddning, men man måste ändå ge dem en chans!

Modellen är en klassisk modell från slutet 1800-talet och början av 1900-talet. Kikar man på webben hittar man ett stort antal olika utföranden där antalet spjälor och spjälornas placering varierar. Jag vill gärna återställa dem och de har inte haft någon annan färg än just vitt.  Men de skulle lika gärna kunna ha varit målade i grönt och den vanligaste gröna färgen på gamla trädgårdsmöbler var kromoxidgrönt.

Om kromoxidgrön linoljefärg skriver Gysinge såhär: Linoljefärg kromoxidgrön

På gården stod när jag köpte torpet en möbel med bord och två bänkar. Av en tidigare ägare har jag fått veta att någon bekant tillverkat dem och haft Grythyttans stålmöbler som inspiration. Möbeln ser mer ut som funkis än sekelskifte men möbeln är stabil, praktisk och skön att sitta i. Det vore dumt att göra sig av med något användbart så den får stå kvar. Om jag målar träet i samma gröna kulör och ståldetaljerna i svart kommer den smälta in!

Äntligen april

 

Äntligen april månad! Solen skiner och snart är all snö borta. Jag packar kaffekorgen och tar mig till torpet. Att rensa och bära ris efter att granarna togs bort står på agendan.

Det är så ljus och fint runt torpet. Det är bara skogen ner mot landsvägen som är kvar, som en trygg ridå av granar stoppar den ljudet från trafiken. Men torpet ligger högt och hade det som förr i världen bara varit åker och äng runt torpet hade man kunnat se sjön härifrån! Men då var det inte lika mycket trafik och landsvägen hade en annan sträckning.

Här står jag vid den allra äldsta landsvägen till höger. Den var i bruk fram till 1850-talet. Då var vägen till vänster gårdsvägen in till Ryttarbacken. För några år sedan såg man inte torpet från det här hållet. Nu är det bara några småträd kvar att ta bort.

Även från andra hållet har det blivit så mycket luftigare och finare sedan granarna togs ner. Många av de gamla trädgårdsväxterna har försvunnit, säker på grund av för dåligt med ljus men bergenian i framkanten överlever det mesta. Det är väl kanske inte någon torpväxt men har faktiskt odlats i Sverige sedan 1800-talet. Så den får vara kvar!

 

Granar, granar, granar.....

Det är verkligen väldigt många granar på tomten. Ändå har vi sågat säkert ett 10-tal större och ett 40-tal mindre.  Det står en väldigt vacker, pampig och gammal gran alldeles vid husets bortre knut men den står för nära huset och skapa fuktig skugga invid husväggen. Granen ska tas bort på sikt. Men ve och fasa! Den är enorm. 

Men det finns gott om granar som inte är större än att de lätt fälls för någon som är van. Och vi har bestämt oss för att ta hjälp med det. 

Så sent som på 50 - 60talet var det öppet runt torpet, soligt och fritt! På de äldre kartorna ser man åkertegar och ängar och jag vill gärna återställa det!

 

Lupiner! Nåt att vara glad för?

 

Vilken gammal trädgård har inte ett antal mer eller mindre vilda lupiner. Lupiner är klassade som invasiva, men vad jag tycker om dem ändå!

Men det kan bli för mycket. Det har jag fått erfara på andra ställen. Man måste hålla efter dem. Men nu i slutet av juni är det så fint med deras blomspiror i vitt, rosa och violett.

Men jag är också glad för dagliljorna som alldeles var gömda under en gran. Men andra året efter att granen togs bort och jag dressat dem med ny jord blommar de så fint. Och de kommer på fler ställen har jag sett. 

Trädfällning i midsommartid

Midsommar och det växer så frodigt. Hundkäx, midsommarblomster, smörblommor och humleblomster. 

Jag tar ner några av de mindre träden mellan stora björken och brunnen. Skulle tag bort några fler men de var så grova så det får anstå tills jag får mer ork. Men det som är borta är borta! Jag planerar att ta bort allt smått och alla granar så att de gamla björkarna kan få lite bättre utrymme. Jo, några videsnår vill jag behålla, inte minst för den biologiska mångfalden. Kanske det kommer upp något spännande när ljuset kommer ner till marken och näring frigörs efter fällning. En, hägg, olvon, hassel och rosenbuskarna kommer jag absolut att spara. Brakved och rönn kommer också att få finnas kvar i utkanten av tomten.

Vårväxter i trädgården

Det är svårt att veta om torpet haft någon trädgård historiskt sett. Det finns några trädgårdsväxter men om de är planterade av sena tidens sommartorpare eller om de funnits innan ägorna började växa igen under 1950-talet, det vet man inte.

Däremot har jag hittat blad av en lökväxt, som skulle kunna vara gammal poetnarciss. Den lilla spinkiga ruggen finns på ett ställe utanför den gamla grunden öster om boden. Nåt år ska jag gräva upp den och plantera om lökarna.

Såhär i maj kommer det i alla fall vårkrage (gemsrot), påskliljor och gullvivor.

Vårkragen har odlats i sverige sedan 1800-talet, men känns inte som en klassisk gammal torpväxt. Kan mycket väl vara planterad senare.

De här påskliljorna känns inte heller gamla. Verkar som någon puttat ner överblivna lökar från en påskuppsättning. Men fina är de!

Gullvivorna kan däremot har funnits sedan tidigare eftersom den också växer vild (eller förvildad). Den röda formen är mer knuten till trädgårdar än den vilda gula.

Jag hoppas kunna hitta fler växter när jag röjer vidare och börjar slå gräsytorna mer kontinuerligt. Då brukar fröbanken ibland göra sig påmind!

Röjning i skogen

Rubriken låter som om man är värsta skogsägaren; röjning i skogen!

Med så mycket skogs som vuxit upp sedan 1940-talet kan man verkligen kalla torpet för ett skogstorp. Fullt med granar. Från allra minsta upp till 20-metersbjässar.

De som inte vuxit sig alltför stora tar jag ner med motorsågen och busksaxen. Det blir ofantligt mycket ris! 

Som vanligt glömmer jag bort att ta en bild innan jag börjar men under dagen blir det ändå många foton. Dagen är ljus och fin men även om klocka är mitt på dagen kommer solen knappast ner till marken! Det märks att de höga träden skuggar!

Vårblom och vattenprov

Tjälen har gått ur marken och våren står för dörren. Men oj vad blött och kladdigt det är! Marken är vattensjuk och det klafsar runt fötterna. 

Till och med gullvivorna blir kladdiga.

Det är verkligen inte mycket till trädgård runt torpet men det kommer i alla fall upp några enstaka påskliljor. De ser inte ut att vara av en gammal sort men vad gör det. Fint blir det när de blommar!

Håkan och jag tar vattenprov ur brunnen för att skicka på analys. Skulle kännas tryggt att få veta hur vattnet mår innan man börjar dricka ut brunnen.

Markarbetet klart!

Så var markarbetet klart och det är skönt att alla byggsopor är borta. Bortskrapat och plant, men oj så det ser ut innan gräset tagit sig igen!

Nu vill jag att våren ska komma med stormsteg så det rättar till sig och läker. Någon egentlig trädgård har jag inte planerat men viss vill man att det ska se lummigt och grönt ut! Kan tänka mig att slå gräset några gånger per år men inte mer.

Från vägen ser man att det är en del sly som måste tas ner. En gång i världen har det varit både gräsmattor och trädgård. Det ska bli spännande och se om man hittar fler rester från den tiden. När man rotat runt, släppt in ljus och luft brukar de gamla trädgårdsväxterna ge sig till känna igen.

Storstädning och planering verandan

Jag får lite ångest över den stora högen med byggsopor och när Andreas erbjuder hjälp att ta bort den nappar jag. Visst blir det dyrt och pengarna kunde ha gått till något bättre, men OK, så får det bli. Det blir 2 fulla containers.

Vi passar också på att mäta ut platsen för verandan och när traktorn ändå är på plats kan den jämna ut och stora stenar läggs som hörnstenar under verandan.

När killarna håller på med storstädningen och uppmätningarna passar jag på att sticka in kameran genom vädringshålen i grunden. 

Jag har aldrig sett hur där ser ut och tur är väl det, att jag är nyfiken. Det visar sig att stora delar av blindgolvet rasat ner och det ligger allsköns bråte som inte alls borde ligga där. Jag måste ta ett snack med Andreas och höra vad vi ska göra.

Grävskopa runt torpet

Vår snickare kommer med grävskopa och all växtlighet närmast grunden grävs bort. Marken planas ut och grus läggs utmed grunden. 

  

När växtligheten är borta ser man de ursprungliga grundstenarna tydligt, en vid varje timrad knut. Troligtvis har gjutningen kommit till under 1900-talet men torpets timmerstomme är äldre.

Vi hittar en stort slukhål utmed bakre långsidan och det går åt mycket småsten för att täppa till det. Det är viktigt att det inte rinner in vatten under grunden. 

När allt är klart och marken är utplanad ser det så prydligt ut!