Färdigställande av rummet - nu går det undan!

Vi är på tre veckors rehab i Spanien och jag har anlitat snickare att färdigställa rummet. Efter min mans stroke förra sommaren har vardagen blivit så annorlunda och jag har inte haft möjlighet att vara på torpet lika mycket som förr. Ändå har jag blivit nominerad till Noraskogs Hembygdsförenings byggnadsvårdspris! Helt fantastisk, men oj vad brådis det blev att få rummet klart innan hembygdsföreningen kommer på besök. Och nu går det undan!

På väggarna valde jag till slut att låta sätta upp porösa väggskivor. Jag har varit inne på att riva allt löst för att kunna lerklina väggarna men då skulle alla gamla tapetrester och spår av tidigare renoveringar gå förlorade. Bättre då att sluta tidskapseln bakom skivorna. Då kan kommande torpägare riva skivorna och göra samma spännande upptäckter som jag. 

Det äldsta daterade spår jag hittat är en tidning från 1886. Men stockarna, som kommit dagen på några ställen har spår av både lerklining och färg och är säkert äldre än så. Sen är det flera lager tapeter fram till 1942 då en snickare gör en inskription på väggen. Efter 1942 finns inget kvar.

Nya hål i skorsstensstocken är upptagna och bergslagskaminen står på golvet och väntar.

Mot taket sitter svanhalslist. Den bredare delen av profilen - svanens hals - ska sitta mot taket berättade snickaren. 

Märken efter en gammal golvsockel visar att den varit 15 cm hög och även den nya har samma mått. 

Runt fönstren sitter nytt foder med i stort sett samma profil som den enda gamla list jag hittat. Det samma gäller listen under fönstren som också fanns bevarad.

Taket ovanför skorstensstocken är lagad sedan tidigare. Det ljusa virket tror jag är från renoveringen 1942 då man troligen rev den gamla bakugnen i köket och murade helt nya skorstensstockar. 

De mörka brädorna i taket längst in visar märken efter ett platsbyggd skåp, troligen från renoveringen år 1900. I väggen bakom skivorna kunde man se spår av alla hyllplan och en utskjutande del, som en skänk.

Nu blir nästa moment att låta måla taket! Nu börjar det verkligen hända saker. Så roligt!

Förbereder takmålning

 Dags att förbereda innertaken för målning. Oavsett när det blir, om jag gör det själv eller får hjälp måste all gammal spik dras ut och de allra värsta gamla skadorna skrapas.

Det är miljoner gamla spikar från masonitskivorna och flagande färg från gamla läckage. Men i det stora hela är taket helt och allt virke är friskt.

Innan målningen blir verklighet vill jag passa på att dokumentera alla gamla spår av tidigare möblering och användning.

Sotfläckar visar var fotogenlamporna hängt (i rummet vid båda fönstren).

I både kök och rum ser man gamla spår och lagningar i taken. Den mörkbruna ytan är omålat trä som mörknat av ålder. Där kan man troligen haft väggfast skåp som gått upp till taket. En senare lagning ser ut att vara samtida med renoveringen 1942 då jag tror att man tog bort bakugnen. Den sista lagningen är bara något år gammal eftersom det var hål i taket under masonit och spånskiva. 

Jag tänker låta allt vara kvar och bara målas över. Då kommer man även i framtiden kunna se vad taket varit med om under sin livstid. Taket i sig tror jag är från ombyggnationen år 1900 då man byggde på torpet med 5 stockvarv och höjde taket i rum och kök.

Målning verandan

Grundmålning av taket på verandan tog sin tid. Hela verandan är nysnickrad och taket består av råspont. 

Nytillverkad råspont ser hyvlad ut men har millimetersmå längstgående räfflor på sidan som vänts innåt. Det suger mycket och är väldigt hårdmålat. Ojämnt blir det också om man inte drar penseln längsmed räfflorna. Men nu är det äntligen klart!

Jag ska låta det torka och se, men jag tror jag ska låta det vara som det är utan slutstrykning. Jag har sett bilder på gamla verandor där man målat med så mager färg att man ser träet genom färgen. 

Kanterna på takbjälkarna kommer jag att måla i engelskt rött. Kändes som ett bra val nu när jag ”upptäckt” engelskt rött på den gamla förstukvistens fönsterbågar. 

Och den ljusgrå färgen, som även resten av verandan ska målas i, blir också bra. Det är en vit linoljefärg bruten med 10% grön umbra. Deb stämmer ganska precis med färgen på de gamla snickerierna när jag jämför. 

Fortsättning följer. Ett väldigt kul målningsjobb det här!

Verandan klar

Nu kan jag nog säga att verandan är färdigsnickrad invändigt. Nåja, någon spik måste fortfarande slås i (ni vet, det är alltid någon liten detalj på slutet) men jag känner ändå att jag kan bocka av detta.

Verandan är nybyggd men jag har använt begagnat där det har funkat och återanvänt det som funnits att ta vara på. Alla fönster är gamla begagnade. Innerdörr och dörrfoder kommer från torpet. Taklisten hittade jag i vedboden. Skurklossarna är tillsågade av spillvirke och golvfodret är från gamla provbitar jag köpt. Golvet är spill från golvläggningen i kök och rum. Golvisoleringen likaså. 

Men det är ett dilemma när man har snickare till hjälp. (Snickarna hjälpte till att riva gamla förstugan, och gjorde stomme till den nya verandan). Det blir dyrare om de ska ta vara på allt gammalt virke. Så visst, något mer hade kunnat behållas. Men den gamla förstugan var också så rutten att återbruk i alla delar inte varit ett alternativ. 

Verandan är oisolerad, som det ofta var förr. Däremot har jag drevat med lin i alla fogar och golvet är isolerat. Om någon i framtiden skulle vilja isolera väggar och sätta in innanfönster, är det så att säga förberett.

 Nästa moment är målning! Det ska bli kul. 

Blir riktigt fint när solen lyser in på den nya väggen mot köket. Väggen har jag klätt med pärlspont med samma bredd som satt i den gamla förstugan och som troligen var från renoveringen år 1900. Då sågades pärlspont i 10 - 12 cm bredd. Senare pärlspont har smalare dimensioner.

Lite takhistorik

Dags för en liten sammanställning om innertakens historia.

De gamla takbrädorna inomhus är spontade och spikade i brädan med klippspik. När det spontade virket kom i bruk fortsatte man en tid att spika som tidigare, det vill säga i brädan och inte i sponten. Takbrädorna har så kallad växelspont, dvs varannan bräda har fjäder på båda sidorna och var annan bräda har not på båda sidor. Jag har bara läst om det och tycker det är kul få se det i verkligheten på mitt eget tak!

Brädorna är inte kilsågade utan har samma bredd hela vägen med måtten 25 x 205 mm. Däremot verkar de vara handhyvlade. Man ser tydligt de längsgående spåren efter hyveln och hur hyveln slagit vid kvisthål. Sponten kan vara sågad senare och planken kanske har varit golv?

När jag först tog ner masonitskivorna var färgen på taket olivgrönbrunt i rummet.  

Efter något år ändrade det färg och blev betydligt ljusare. 

Planen för innertaken är nu att måla dem med matt linoljefärg för utomhusbruk. Jag har läst en artikel från Örebro läns museum om hur man målade innertaket på Siggebohyttan, där man haft problem med mögel i det fuktiga inomhusklimatet vintertid. Eftersom mitt torp är ouppvärmt tänker jag att det kan vara bra att knycka kunskapen från Siggebohyttan och använda samma typ av färg här.

Uppepå vinden har man återanvänt gamla plankor till innertaket och den här gamla brädan med rester av vit limfärg och märken efter gamla bjälkar har kanske varit innertak i kök eller och rum. Någon gång har taket höjts och huset har byggts på med 5 stockvarv. I samband med det har man säkert lagt nytt tak både inomhus och utomhus och då återanvänt det som varit i bra skick. 

Att lägga samman sina fynd och försöka förstå vad huset varit med om är verkligen spännande!

Innertaket lagat!

Innertaket i köket var murket under spånplattorna och masonitskivorna. Men förruttnelsen hade avstannat och virket var längre inte fuktigt! Men lagas måste det ju i alla fall. Och det blev så fint!

Om jag tittar på gamla lagningar som gjorts i taket i rummet ser jag att man bara lagat det som varit dåligt. Till lagningsvirke har man använt brädor med avvikande mått. Det var nog inte ovanligt att göra så. Man tog det brädor man hade. 

Så när det blev min tur att hitta lagningsvirke tog jag rester från det nylagda golvet. Perfekt!

Putsade väggar

Väggarna i köket är putsade, så långt hänger jag med. Men vilken typ av puts det är har jag inte kunnat klura ut. Lerklining är det inte, så mycket har jag förstått men det kan vara både kalkputs och sandputs.

Ovan på putsen sitter i köket tre lager tapeter. Man har bland annat använt spillvirke att rikta upp väggarna innan man spikade upp tree-tex-skivor 1942. På bilden en bit av pärlspont av en bred och lite äldre modell.

Tapetens slutar en bit från golvet och en golvsocker har behövt vara 17 cm hög för att dölja putsväggen under tapeten. En ganska hög sockel alltså!

Tapeten i köket ät bitvis välbevarad. Till också med bården finns kvar. Jag har hittat en nytryck tapet som påminner om den, men jag är ändå tveksam till att jag vill ha det så blommigt i köket.

Under putsen finns både varianten med vass och ståltråd likväl som snedspikade smala träribbor.

Här ovan ser man tydligt att det är olika typer av puts. Det har säkert lagats genom åren med olika material.

Man kan också se hur bred taklisten har varit. Den har sträckt sig 5 cm ut på både väggen och i taket. Alltså ingen bred och svulstig list. Till det gamla brädtaket kan det bli bäst med en enkel tvärställd slät list.

Vinter på torpet

Så vackert vinterväder men högen med byggsopor är enorm! Jag kommer aldrig kunna elda upp allt som var planen från början. Men allt är snötäckt och just nu kan man ändå inte göra mycket, så det får bero till våren.

Taket i köket är lagat provisoriskt. Hade jag planerat bättre hade snickarn kunnat laga det definitivt redan nu, eftersom jag bestämt att de gamla lagningarna ska få vara kvar. När jag målat hela taket i samma färg kommer det inte synas så mycket. Att lagningar lämnats kvar i restaurerade innertak har jag sett både på Stadra Herrgård och i Grythyttans Gästgivaregård.

I köket hittar jag rester av en fin tapetbård och tänk, Anders på Noraskogs Byggnadsvård har precis den gamla bården i lager!

Annars finns inte mycket att göra i torpet just nu. Allt är städat och undanplockat och jag väntar otåligt på våren.

Så får köket sig en omgång!

Eftersom jag är färdig med grov-rivningen i rummet kommer nu turen till köket. Under tree-texskivorna sitter en fin blommig tapet med en bård som Anders på Nora Byggnadsvård har i sitt gamla sortiment. Kul!

När jag river runt dörren mellan kök och rum hittar jag tapetrester klistrade på en tidning från 1915. Tre lager tapeter är vikta vid karmen på sådant sätt att jag kan räkna ut att dörren har satts in efter 1915 men före 1942.

När turen kommer till taket är jag förståss pirrig, men det är lika fint gammalt brädtak i köket som i rummet. Tack för det! 

I hallen river jag också de moderna spånplattorna i taket och där finns vacker pärlspont! Men den är väldigt rutten och dålig.

Renoveringen 1942

Jag fortsätter att riva inne i rummet och snart är både masoniten i tak och tree-texskivorna på väggarna ett minne blott. Bakom tree-texskivorna sitter en typisk 40-talstapet med rosaröda rosor på brunmelerad bakgrund.

Jag upptäcker att det varit en lägre och bredare dörröppning mellan rum och kök. Det betyder att det funnits en betydligt äldre dörröppning här. Måtten visar att det kan vara en dörr från mitten av 1800-talet. Fler och fler tecken visa att torpet är från 1800-talet. 

På väggarna hittar jag fler tapetrester och en fin inskription från renoveringen 1942! Då kan man anta att alla treetex-skivor, all masonit och släta foder tillkom då.

Jag skrapar på taket och ser att det ursprungligen haft en gråvit färg. Kanske är det limfärg? Svårt att avgöra på en så liten bit men taket ser riktigt gammalt ut.

Att riva är som att öppna luckorna i en adventskalender. Så himla nyfiken på vad torpet döljer för hemligheter bakom moderna byggmaterial.

En första titt under spånplattorna

Det kliar i fingrarna och jag börjar riva! I rummet har taklisten tagits ner och någon har börjat riva i tapeterna. Därför börjar jag där!

I taket sitter vita spånskivor och under det gråbrungröna masonitskivor. Det är så spännande när man får riva den första masonitskivan och se vad som finns under!

Jag hade hoppats på pärlspont men blir belönad med ett fint tak av breda handhyvlade brädor. Fantastiskt. Vilken lycka! 

Kan inte låta bli att riva lite av väggen och hittar ganska snabbt en stockvägg under treetex-skivorna. Hugg i stockarna visar att de troligen varit en lerklinad vägg. Jag börjar förstå att delar av torpet kan vara gammalt!