Två omgångar fönster klara

Så är två omgångar fönster klara till verandan. Det var dels de två fönster utan karm som ska sitta på båda sidor om dörren och dels de riktigt gamla fönstret från början av 1800-talet

Det blev otroligt bra! Karmarna på det gamla fönstret utan kittfals är så smäckra och fina.

Glasen är blåsiga och buckliga och skimrar så vackert.

Insidan är målad med 10% grön umbra och utsidan med 3%. När man målar ser man ingen skillnad men ställer man dem intill varandra ser man nyansskillnaden.

Fönstren till vänster, där tog jag bort både hörnjärn och fönsterrutor. Fönstret till höger hade inga hörnjärn och har ingen kittfals. Därför fick fönsterrutorna sitta kvar i dessa bågar.

Alla 4 bågar är oljade med 50/50 linolja och balsamterpentin. Fönsterrutorna är kittade med linoljekitt, men tyvärr hade kittet börjat torka och bivit grynigt. Ska komma ihåg nästa gång att man måste ha nytt och fräsch kitt för att resultatet ska bli bra.

Hörnjärnen på vänstra fönstret gick inte att återanvända. Därför är järnen nyköpta men i exakt samma utförande. De är rostskyddsmålade och fastsatta med spårskruv och fyllda med kitt. Fönsterbågarna var i så dåligt skick att byggnadsvårdssnickaren i Nora fick laga delar av bågarna. Han sa att fönstren var riktigt gamla. Men hörnjärnen är av yngre datum. Enligt katalogen hos Eskilstuna Kulturbeslag är den här typen av hörnjärn från tiden 1895 - 1940.

Sista insats på torpet för i år

Solig och kylig novemberdag. Nu har snickarna packat ihop sina saker för i år. Men det hände mycket på slutet och det är jag så glad för!

Fönsterhålen för de fönster jag håller på att renovera har täckts med plats. Nu vill jag koncentrera mig på att renovera klart dem så att de kan sätta upp igen.

Måste säga att det blir verkligen fantastiskt fin med den nya inglasade verandan!

Renovering fönster

 Jag har börjat renovera ett av fönstren till verandan, det som är så gammalt och inte har någon kittfals.

Det tycks bara vara ett lager färg på både ut- och insidan. Färgen sitter så löst att det går lätt att skrapa loss med kniv.

Träet är lite poröst tyvärr och man får vara försiktigt. I spåren för fönsterrutan sitter det kvar lite kitt, men jag kommer inte montera isär hela bågen. Tycker att det är onödigt. Skicket är så bra och intakt så det gör mer skada än nytta.

Det är otroligt fint skurna och tunna spröjs. Glaset är vackert blåsig och något blåtonat. Fönstren är säkert från första halvan av 1800-talet.

Det ska bli ett nöje att måla de här fina fönstren!

Panel och dörr på plats

Nu går det fort och panelen kommer upp i ett nafs runt verandan. Vi har med oss den nya dörren som också sätts in. Den har stått på vänt sedan förra året och det var så roligt att den kom på plats! 

Fönstret åt norr sätt in orenoverat så länge .De övriga är under renovering och har inte blivit klara ännu.

Jag är så glad över dörren! Den är verkligen pricken över iet! Det fina och tidstypiska handtaget har jag köp på Noraskogs Byggnadsvård.

Det är av den här dörren på ett ödehus uppe skogen som jag har låtit mig inspireras av när jag valt ytterdörr till min egen veranda. Det är också därför jag målat dörren i brunt.

Panel på verandan

Soligt och fint oktoberväder och jag har varit och köpt panel.

Det här med verandan kom lite hastigare än planerat (eftersom vi fått skjuta golvläggning i köket på framtiden) har jag inte hunnit köpa panel från vår lokala såg. Men jag hittade precis vad jag ville ha på bygghandeln i Nora. Inspirationen har jag fått från ett torp uppe i skogen, där man hade en tillbyggd förstuga med liggande panel. Dubbel fasspont om man ska vara noga.

Snabbt fram med penslar och färg för grundmålning. När snickarna är här måste jag se till att de har material och inte behöver stå och vänta.

Det blir så fint och jag känner mig glad för att jag valde en inbyggd veranda.

Såhär ser verandan ut på det torp som jag fått inspiration från, med liggande dubbelfasspont.

På den gamla kartan!

Jag har grävt i de digitala arkiven på både Historiska kartor och Riksarkivet och försökt hitta spår av torpets historia. Det sägs att torpet är från 1812 men jag har inte hittat några bevis.

Men så får jag tillfälle att besöka herrgården som torpet hört till och titta på den här fina gamla kartan.

Kartan är från 1861 och där hittar jag mitt torp! Och det ligger på samma plats nu som då (vid siffran 3).  Det fanns ytterligare 3 byggnader men endast den längst upp på kartan var kvar in på 1950-talet. 

Åkertegarna kan man fortfarande skönja i marken och jag har odlingsrösen på tomten som stämmer ganska väl med konturerna på åkrarna. Vägen till höger i bild är den gamla landsvägen mellan Nora och Grythyttan. Vägen till vänster är en äldre landsväg och det är från den man körde in på den lilla torpgården när det begav sig. Idag finns en ny väg som går tvärs över kartan, men tillkom så sent som på 1920-talet.

Jag är så glad att jag fått se den här gamla kartan. Mitt torp är i alla fall från 1860-talet!

(Texten Södra Ryttarbacken visar att mitt torp gränsar dit).

Nya verandan tar form

Eftersom vi inte kan göra något åt golvet i köket nu, ber jag snickarna prioritera om och börja med verandan i stället. Så kul! Det här ju verkligen något som syns.

Jag kan se märken i stockväggen att det tidigare varit någon form av förstuga eller förstukvist. Dessutom låg det stora stenar som i marken som tycks ha varit hörnstenar.

Jag har googlat och sökt på nätet, tittat på gamla bilder och funderat. En inglasad veranda tycks inte ha varit det allra vanligaste på torpen i trakten, men jag valde ändå det för att slippa gå direkt in i köket utifrån. I bland måste man vara praktisk. Men jag har sett veranda på gamla bilder även om det inte varit vanligt! Så det får det bli.

Däremot är storleken på den nya verandan i stort sett som den förstuga/förstukvist som jag hittat spår av.

I de fall jag har sett verandor på gamla torp har de haft ett brutet tak. Jag tycker det blir fint och inte så klumpigt. Nu måste jag sätta fart att renovera de fönster som ska sättas upp på verandan.