Färdigställande av rummet - nu går det undan!

Vi är på tre veckors rehab i Spanien och jag har anlitat snickare att färdigställa rummet. Efter min mans stroke förra sommaren har vardagen blivit så annorlunda och jag har inte haft möjlighet att vara på torpet lika mycket som förr. Ändå har jag blivit nominerad till Noraskogs Hembygdsförenings byggnadsvårdspris! Helt fantastisk, men oj vad brådis det blev att få rummet klart innan hembygdsföreningen kommer på besök. Och nu går det undan!

På väggarna valde jag till slut att låta sätta upp porösa väggskivor. Jag har varit inne på att riva allt löst för att kunna lerklina väggarna men då skulle alla gamla tapetrester och spår av tidigare renoveringar gå förlorade. Bättre då att sluta tidskapseln bakom skivorna. Då kan kommande torpägare riva skivorna och göra samma spännande upptäckter som jag. 

Det äldsta daterade spår jag hittat är en tidning från 1886. Men stockarna, som kommit dagen på några ställen har spår av både lerklining och färg och är säkert äldre än så. Sen är det flera lager tapeter fram till 1942 då en snickare gör en inskription på väggen. Efter 1942 finns inget kvar.

Nya hål i skorsstensstocken är upptagna och bergslagskaminen står på golvet och väntar.

Mot taket sitter svanhalslist. Den bredare delen av profilen - svanens hals - ska sitta mot taket berättade snickaren. 

Märken efter en gammal golvsockel visar att den varit 15 cm hög och även den nya har samma mått. 

Runt fönstren sitter nytt foder med i stort sett samma profil som den enda gamla list jag hittat. Det samma gäller listen under fönstren som också fanns bevarad.

Taket ovanför skorstensstocken är lagad sedan tidigare. Det ljusa virket tror jag är från renoveringen 1942 då man troligen rev den gamla bakugnen i köket och murade helt nya skorstensstockar. 

De mörka brädorna i taket längst in visar märken efter ett platsbyggd skåp, troligen från renoveringen år 1900. I väggen bakom skivorna kunde man se spår av alla hyllplan och en utskjutande del, som en skänk.

Nu blir nästa moment att låta måla taket! Nu börjar det verkligen hända saker. Så roligt!

Förbereder takmålning

 Dags att förbereda innertaken för målning. Oavsett när det blir, om jag gör det själv eller får hjälp måste all gammal spik dras ut och de allra värsta gamla skadorna skrapas.

Det är miljoner gamla spikar från masonitskivorna och flagande färg från gamla läckage. Men i det stora hela är taket helt och allt virke är friskt.

Innan målningen blir verklighet vill jag passa på att dokumentera alla gamla spår av tidigare möblering och användning.

Sotfläckar visar var fotogenlamporna hängt (i rummet vid båda fönstren).

I både kök och rum ser man gamla spår och lagningar i taken. Den mörkbruna ytan är omålat trä som mörknat av ålder. Där kan man troligen haft väggfast skåp som gått upp till taket. En senare lagning ser ut att vara samtida med renoveringen 1942 då jag tror att man tog bort bakugnen. Den sista lagningen är bara något år gammal eftersom det var hål i taket under masonit och spånskiva. 

Jag tänker låta allt vara kvar och bara målas över. Då kommer man även i framtiden kunna se vad taket varit med om under sin livstid. Taket i sig tror jag är från ombyggnationen år 1900 då man byggde på torpet med 5 stockvarv och höjde taket i rum och kök.

Trädgårdsstolar dagens fynd!

De här stolarna var ett riktigt containerfynd! Alldeles säker utom räddning, men man måste ändå ge dem en chans!

Modellen är en klassisk modell från slutet 1800-talet och början av 1900-talet. Kikar man på webben hittar man ett stort antal olika utföranden där antalet spjälor och spjälornas placering varierar. Jag vill gärna återställa dem och de har inte haft någon annan färg än just vitt.  Men de skulle lika gärna kunna ha varit målade i grönt och den vanligaste gröna färgen på gamla trädgårdsmöbler var kromoxidgrönt.

Om kromoxidgrön linoljefärg skriver Gysinge såhär: Linoljefärg kromoxidgrön

På gården stod när jag köpte torpet en möbel med bord och två bänkar. Av en tidigare ägare har jag fått veta att någon bekant tillverkat dem och haft Grythyttans stålmöbler som inspiration. Möbeln ser mer ut som funkis än sekelskifte men möbeln är stabil, praktisk och skön att sitta i. Det vore dumt att göra sig av med något användbart så den får stå kvar. Om jag målar träet i samma gröna kulör och ståldetaljerna i svart kommer den smälta in!

Äntligen april

 

Äntligen april månad! Solen skiner och snart är all snö borta. Jag packar kaffekorgen och tar mig till torpet. Att rensa och bära ris efter att granarna togs bort står på agendan.

Det är så ljus och fint runt torpet. Det är bara skogen ner mot landsvägen som är kvar, som en trygg ridå av granar stoppar den ljudet från trafiken. Men torpet ligger högt och hade det som förr i världen bara varit åker och äng runt torpet hade man kunnat se sjön härifrån! Men då var det inte lika mycket trafik och landsvägen hade en annan sträckning.

Här står jag vid den allra äldsta landsvägen till höger. Den var i bruk fram till 1850-talet. Då var vägen till vänster gårdsvägen in till Ryttarbacken. För några år sedan såg man inte torpet från det här hållet. Nu är det bara några småträd kvar att ta bort.

Även från andra hållet har det blivit så mycket luftigare och finare sedan granarna togs ner. Många av de gamla trädgårdsväxterna har försvunnit, säker på grund av för dåligt med ljus men bergenian i framkanten överlever det mesta. Det är väl kanske inte någon torpväxt men har faktiskt odlats i Sverige sedan 1800-talet. Så den får vara kvar!