Lite takhistorik

Dags för en liten sammanställning om innertakens historia.

De gamla takbrädorna inomhus är spontade och spikade i brädan med klippspik. När det spontade virket kom i bruk fortsatte man en tid att spika som tidigare, det vill säga i brädan och inte i sponten. Takbrädorna har så kallad växelspont, dvs varannan bräda har fjäder på båda sidorna och var annan bräda har not på båda sidor. Jag har bara läst om det och tycker det är kul få se det i verkligheten på mitt eget tak!

Brädorna är inte kilsågade utan har samma bredd hela vägen med måtten 25 x 205 mm. Däremot verkar de vara handhyvlade. Man ser tydligt de längsgående spåren efter hyveln och hur hyveln slagit vid kvisthål. Sponten kan vara sågad senare och planken kanske har varit golv?

När jag först tog ner masonitskivorna var färgen på taket olivgrönbrunt i rummet.  

Efter något år ändrade det färg och blev betydligt ljusare. 

Planen för innertaken är nu att måla dem med matt linoljefärg för utomhusbruk. Jag har läst en artikel från Örebro läns museum om hur man målade innertaket på Siggebohyttan, där man haft problem med mögel i det fuktiga inomhusklimatet vintertid. Eftersom mitt torp är ouppvärmt tänker jag att det kan vara bra att knycka kunskapen från Siggebohyttan och använda samma typ av färg här.

Uppepå vinden har man återanvänt gamla plankor till innertaket och den här gamla brädan med rester av vit limfärg och märken efter gamla bjälkar har kanske varit innertak i kök eller och rum. Någon gång har taket höjts och huset har byggts på med 5 stockvarv. I samband med det har man säkert lagt nytt tak både inomhus och utomhus och då återanvänt det som varit i bra skick. 

Att lägga samman sina fynd och försöka förstå vad huset varit med om är verkligen spännande!

Tapetlek och fin kulör

 Nu är det dags för lite lekstuga med kulörer och tapetprover!

Gobelängtapeten med de vita rosorna är den näst äldsta tapet jag hittat av dem som är uppsatta efter renoveringen år 1900. Gobelängtapeter var vanliga från slutet av 1800-talet fram till ca 1920. Det nya tapetprovet är tapeten Gysinge blå. Det är den av de nytillverkade tapeter efter gammalt mönster som i färg och ljushet liknar den gamla bäst.

Tillsammans med den turkosa färgen på pärlsponten blir det riktigt fint.

Ett annat alternativ är tapeten Waldemar. Den har som den ursprungliga tapeten ett raster över bilden, ett mönster man la på för att ge en textil känsla. Tyvärr tror jag Waldemar blir för mörk.

Både till verandan och till köket har jag nu köpt ny pärlspont. 120 mm var den bredaste jag fick tag på så det får duga.

I köket kommer jag måla pärlsponten med den turkosa kulören som den gamla pärlsponten hade. Den har bara ett lager färg, så man kan utgå från att den är den ursprungliga.

I farstun satt det också pärlspont. Där försökte jag göra en färtrappan, men lyckades inget vidare. Däremot kunde jag se att en ljust grå kulör var den äldsta. Vitt med 10% grön umbra, som jag sett på andra snickerier från tiden, blir en bra kulör på den nya pärlsponten. Men allt kommer inte bli vitt på verandan! Jag tror att dörren in till köket varit brun.

Lister och sockel på verandan

 Golvet är klart! Dags för foder, lister och sockel. Sockelvirket hade jag köpt tidigare och fodret runt dörren räddades i samband med att gamla verandan revs. Så glad att jag lyckats spara ett av dörrfodren. Alla övriga dörrfoder i torpet har varit släta 40-talsfoder, men just det här fodret tycks vara från renoveringen 1900.

Till dörrfoder hör också skurklotsar. Egentligen var skurklotsarna tidigare av samma profilerade virke som fodret runt dörren, men eftersom det inte gick att hitta exakt samma profil valde jag att välja släta skursocklar. 

Att såga till dem var inte det lättaste men H hjälpe mig och då behövdes lite grövre doningar. 

I samband med att det gamla dörrfodret behövde sågas till en smula för att passa, fick jag en liten bit där man i genomskärning så tydligt ser profilen. Varje sågverk hade säkert sin egen variant på profil men den bortsågade biten lagd såhär på sidan av en avbildad profil ur boken "Så byggdes villan" ser man att det är 1890-tal det är fråga om.

Lindrev och lister

Även om verandan till att börja med kommer vara oisolerad valde jag att dreva med lin utmed fönsterkarmarna. När listerna runt dörr och fönstren väl är på plats är det bra att veta att det är drevat i springorna om man i framtiden vill isolera verandan.

Listerna som jag valde var enkelt släthyvlat virke med måtten 21 x 33, 15 x 33 och 15 x 27 mm. Om innerväggar kommer upp i framtiden kan man byta ut mot profilerade dörr- och fönsterfoder. Men det får bli då i så fall.